T som i trots
Vår pojk är i en trotsperiod har jag konstaterat och kul är det verkligen inte. Den senaste veckan har inte varit rolig alls, sura miner och en trotsig liten som inte vill lyssna. Vad gör man åt detta då, ja rida ut stormen och ha tålamod. Den lilla inredning jag har kvar i hemmet får inte vara ifred. Det slits, dras och kastas hela tiden i allt.
Måltiderna är numera stressiga och inte alls mysiga som jag vill ha det. Lillen envisas med att kasta all mat och all bestick mm. Han vill inte sitta still och ska bara sitta hos oss så att han kommer åt allt på bordet.
Jag tror mycket av lillens dåliga humör hänger ihop med tänderna. Man tycker ju att vid det här laget ska alla tänder kommit fram, men icke. Tänderna har han slitit ont med och det är inte alls kul.
På lördag ska jag iväg på spa kväll med tjejorna och trevligt blir det nog. Skönt med lite bastu, salongsbehandlingar och mat samt dryck. Men innan dess står 2 jobbnätter på schemat. Första sitter jag och avverkar nu, tur att det finns internet och tv så tiden går lite fortare.
